Vintersorg

Norrland

Ett trolskt vargaland
Insvept i höstlig mantel
Utav tussmörkrets sfär
Ur sagans natt det stillsamt föddes
Likt nordanvädrets färd
Genom lövsalars prakt

En äventyrsvärld
Med drömmande tjärn och förrädisk myr
Där fjällväggar rest sig omkring
Och fimbulkölden lystet lurar
Där vargkörers klagohymn
Är pulsslag i mitt hjärta


Tronad av det bitterljuva rikets mäktiga lugn
I urskogens lavklädda pelarhall
Jag strävar längs vandringsstråken
I blåst och norrskenslyster


Vid synviddens rand
Ligger vitterdimmornas dok
Så tungt över trollbergens trakt
Togligt faller nu snö över norrland
Och gyller ås och stam
Vintern sänker sig ned


Oktobersnön täcker nu bygden
Stormarna river och sliter
Och i den dödolgres hamn
Skall blodet tjäla sig
När det obanade islandskapets vrede vaknar


Jag strävar längs vandringsstråken
I blåst och norrskenslyster
Och de ivärvulna frostnätternas ankomst
kånns som själabalsam


Mot söder jag vandrat
Att skåda dess vida slätter
Då ett gastavred så lömskt
Met de dystraste krafter rev i sinnet
Jag vände så mot norr
Och fann min själafrid